Det kan förstås hända att skogen gör en sjuk, förkyld mer exakt, iallafall om en har för lite kläder och sömn i skogen. Det är det värt. Dessutom: plötsligt en massa tid frigjord. Sova länge, ligga och kolla på kök och badrum och sömnader och kalkfärg och drömma mig bort. Måla skogens djur i akvarell. Äta glass. Mindre angenämt är det att cykla med punkterad cykel till stort, svårorienterat sjukhus och få en pinne ner i näsgången, att bara kunna andas med munnen osv. Det är det värt. En timme innan tåget till Värmland skulle avgå i fredags kom det positiva negativa beskedet som lät mig åka. 

Två andra som åkte dit, till Värmland, var Britta och Pianca, två av mina Frankrikepolare, de fick en halvkass guidning i Karlstad innan vi tog in på Bakgården och åt helt makalöst goda pizzor. Helt seriöst helt makalöst goda. Och! Hör upp om ni bor i Karlstad! De söker personal. Jag hade definitivt sökt om jag bodde kvar. 

Sen blev det mammas hallonpaj och mina snarkningar, frukost på verandan och en tur till Gapern, sist jag var där blev jag stucken av en geting i röven, den här gången var det fridfullt och tyst, vi hade stranden för oss själva. Vi hade det gött och blev bortskämda, av vädret, av mina föräldrar och slutligen av ett svalt tåg. Nästa sommar planerar vi att vara arbetslösa så att vi kan bli bortskämda hela gänget tillsammans.