En dag bara for han, utan förvarning, till Gävle den jäveln, ska vara där över sommarn men i förrgår återvände Felix för att städa ur lägenheten och jag tog tillfälle i akt.

Vi hängde på Roxnäsudden och tittade på moln, gräset under ryggen var en farlig plats, fotbollar och fiskmåsar var aningens för närgångna men det var skugga där, avstånd från folk och virus, han kallar mig Maggan och jag råkade visst nämna boken Haggan,

kastade macka,

avslutade kvällen själv, vid dörren med en bok, som jag brukar de här dagarna. Stora söderfönster är vackert men hett, närapå outhärdligt, om kvällen sitter jag på en kudde vid den öppna dörren och svalkar av mig, läser, sniffar blomdoft, hör på svalor och studsmattor.