Förra helgen, innan temperaturen sköt i höjden, var jag i Jönköping. Bussresan dit kantades av kulliga lövskogar och vitsippor på vänster sida, Vättern på höger, promenaderna i stan kantades av en hel del pittoreska trähus. Jag skämdes lite som inte vetat att det är så vackert i södra vätterbygden.       

I Jönköping bor min fina vän Ida med sin kille Alex och undulaten Pytte. Det var på tiden att hälsa på, tyckte vi. På fredagskvällen käkade jag och Ida vid deras kolonilott, satt där tills solen gick ner. Dan därpå åkte vi tillbaka, det var en sån där städdag för kolonilottsägarna, så vi krattade lite löv, plockade lite skräp. Fick lyxfika av föreningen som tack, även om vi mest satte lök och potatis vid lotten. Hehe.

Tillbaka i stan hade visst Lars Kristerz en spelning. 

Solen gassade, vi satt i den och på en brygga. Hade det gött. Senare på kvällen satt vi på Blackstone, som överraskade positivt med veganutbudet. Ja, hela helgen innebar att ha det gött, prata om allt mellan himmel och jord. Min svullna fot blev lite mindre svullen och jag blev lite mera tacksam för livet i allmänhet, för polare i synnerhet, för Ida i synnerhet i synnerhet. Polare är bra dom. Även polares killar och undulater.