Här går jag runt med hjärtesorg och så ser jag och Ida filmen Utøya 22 juli. En och en halvtimme i en biosalong känns som evigheter när filmen visar hur ungdomar flyr för sina liv och gömmer sig under 72 fruktansvärda minuter. Att filmen är en enda tagning och att den gjordes i samarbete med flera överlevande gör den obehagligt verklig. Efteråt var jag helt matt.

Utøya 22 juli är en film som lämnar djupa avtryck och som påminner om att vi inte får låta hatet vinna. Se den.