Februari. Månaden som många älskar att hata men inte jag, ty jag fyller år och vilka fina dagar det har varit hittills.

I fredags var det inte februari men något fint hände då. Kristinegymnasiets treor på frisörlinjen erbjuder gratis elevklippning torsdagar och fredagar ojämna veckor. Jag och några pensionärer var på plats klockan 10.40 och visades av varsin elev till varsin stol. Det var kanske sexton stolar med spegel och hela allt, tänk en frisörsalong i storformat. Sen fick vi håret tvättat, klippt och stajlat av duktiga tjejer som jag blev smått avundsjuk på. De får alltså göra något de gillar, något praktiskt, handarbete, på skoltid, med professionell utrustning, i fina lokaler, med lärare som verkar underbara, och under tiden kan de prata med sina vänner (antagligen hade det gått snabbare om de inte hade varandra att prata med men vafan). Stämningen var… avslappnad. Trygg. Tillåtande. En lärare gick runt och hjälpte till när det behövdes, kollade så att allt gick rätt till, på ett pedagogiskt och icke-auktoritärt sätt. Jag lärde mig minst lika mycket om klippning som min frisör, fick håret uppfräschat och behövde inte betala ett öre. Winn-winn på hög nivå.

Nyklippt och ja jag poserar å det grövsta.

På kvällen var det FaluFolk på Geschwornergården, Northern Resonance spelade, vi spelade, det svängde. Dagen därpå fyllde Victor 31, igår var det ett år sedan överraskningskonserten för honom(!), jag bakade bröd hos Agnes och vi spelade På spåret. I söndags kom Felix hem från sin skidresa och imorrn ska jag vara med och spela in en låt på Högskolan.