Kall men fin har helgen varit.

Ni vet jag får ibland för mig att jag är ensam fastän jag inte är det (Gustaf och Clara sätter förresten ord på fenomenet i senaste poddavsnittet av Konsten att vara) men Tilda kom hit med buss hela vägen från Östersund i fredags och räddade mig.

Vi hann med kroghäng och promenader och vårrullar och pizza och film och prat och loppis och Gruvan och en katt. Jag fick äntligen klarhet i varför stan vimlar av statyer och avbildningar av en bock (sägnen om bocken Kåre)

och så råkade jag få ur mig ett citat (läs: rubriken)

och så hade vi det gött.