![\"\"](\"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-content\/uploads\/2018\/08\/11553823.jpg\")
<\/a><\/p>\nLinas kv\u00e4llsbok \u00e4r en dagboksroman som baseras p\u00e5 f\u00f6rfattaren Emma Hambergs egna ton\u00e5r. Huvudpersonen Lina delger l\u00e4saren sina verkliga tankar och k\u00e4nslor, s\u00e5dant hon aldrig skulle s\u00e4ga till v\u00e4nnerna som inte \u00e4r \u00e4rliga v\u00e4nner, pojkv\u00e4nnen hon inte \u00e4r k\u00e4r i eller den tv\u00e5 \u00e5r yngre, k\u00f6rsjungande Ivar, som \u00e4r den hon egentligen<\/em> \u00e4r k\u00e4r i. Jag skulle rekommendera alla att l\u00e4sa boken, men s\u00e4rskilt skulle jag sj\u00e4lv vilja ha blivit rekommenderad den n\u00e4r jag gick i h\u00f6gstadiet. Linas kv\u00e4llsbok \u00e4r ju \u00e4ven filmatiserad, med Mylaine Hedreul i huvudrollen.<\/p>\n Men innan ni l\u00e4ser Linas kv\u00e4llsbok f\u00e5r ni g\u00e4rna l\u00e4sa min konstiga novell.<\/p>\n Om det inte vore f\u00f6r de f\u00f6rbannat v\u00e4lisolerade f\u00f6nstren. I fredags installerades n\u00e5gra och jag v\u00e4cks n\u00e4r \u00e4nnu ett ska s\u00e4ttas in. Min halvgenomskinliga rullgardin avsl\u00f6jar att det \u00e4r mitt f\u00f6nster och jag drar yrvaket ner nattlinnet som korvat sig runt midjan. Hantverkaren, en ung kille med bar, muskul\u00f6s \u00f6verkropp, \u00e4r fokuserad p\u00e5 sitt jobb och verkar inte se mig. N\u00e4r jag senare g\u00e5r ut till bussen h\u00e4lsar jag artigt. Han \u2013 eller de, han har en medhj\u00e4lpare \u2013 svarar knappt. Vanligtvis h\u00f6r jag bussen n\u00e4r den \u00e4r i sista kurvan, s\u00e5 att jag precis hinner g\u00e5 ut, l\u00e5sa d\u00f6rren och traska grusg\u00e5ngen upp till v\u00e4gen. Den h\u00e4r dagen h\u00f6r jag ingen buss men klockan \u00e4r ju dags s\u00e5 jag g\u00e5r ut i tron om att bussen \u00e4r sen. Bussen \u00e4r inte sen. F\u00f6nstren \u00e4r d\u00e4remot f\u00f6rbannat v\u00e4lisolerade.<\/p>\n En timme senare har jag med tramppedaler och tv\u00e5 hjul tagit min kropp till skolan, mitt medvetande p\u00e5 \u00e4ventyr. Inte f\u00f6rr\u00e4n sista lektionen, som normalt \u00e4r biologi med Henrik Schyffert, vaknar jag till. Faktumet att vi har vikarie brukar inneb\u00e4ra en mer negativ inst\u00e4llning till \u00e4mnet men idag \u00e4r vikarien Gudrun Sj\u00f6d\u00e9n vilket om m\u00f6jligt g\u00f6r biologi \u00e4nnu roligare. Jag kan inte s\u00e4tta fingret p\u00e5 varf\u00f6r. Men vi lyssnar p\u00e5 n\u00e4r Hannes (som g\u00e5r i min klass) f\u00f6rs\u00f6ker h\u00e4rma l\u00e4tet av en s\u00e4l och innan vi slutar f\u00e5r jag en komplimang och en blinkning av Gudrun med anledning av min tr\u00f6ja vars m\u00e4rke \u00e4r hennes namn.<\/p>\n Jag stannar till vid brevl\u00e5dorna n\u00e4r jag kommer hem. Min brevl\u00e5da \u00e4r tom men p\u00e5 anslagstavlan ovanf\u00f6r g\u00f6r en affisch reklam f\u00f6r en konsert med hemligt band. Plats: Skogen. Tid: Nu.<\/em> Medan jag l\u00e4ser h\u00f6r jag ett ljud n\u00e4rma sig. Ljudet f\u00e5r mig att t\u00e4nka p\u00e5 ny\u00e5rsafton, s\u00e5 jag tittar upp mot den m\u00f6rknande himlen. Inga fyrverkerier syns till, men fr\u00e5n v\u00e4st n\u00e4rmar sig en sv\u00e4vande astronaut som ger ifr\u00e5n sig gnistor. Med likgiltig blick f\u00f6ljer jag hur astronauten minskar avst\u00e5ndet till marken och till skogen bakom mig. Hen tycks inte oroa sig \u00f6ver att fara in i ett tr\u00e4d och strax efter att ha passerat mig, f\u00f6rsvinner astronauten in i skogsdunklet. Jag ber\u00e4knar var ungef\u00e4r landningen kan ha skett och styr stegen dit. Och pl\u00f6tsligt m\u00e5ste gravitationen ha minskat f\u00f6r varje steg \u00e4r minst tio meter l\u00e5ngt. Efter tre steg h\u00f6r jag att jag \u00e4r p\u00e5v\u00e4g mot ett nytt ljud. Elva steg senare \u00e4r jag framme i en gl\u00e4nta och ljudets k\u00e4lla. P\u00e5 en liten scen tr\u00e4ngs hela Hoffmaestro och pappa, intensivt jammande. Pappa kan tydligen spela gitarr och n\u00e5gra \u00f6gonblick senare \u00e4r jag ocks\u00e5 med p\u00e5 en gitarr. En kort, underbar stund \u00e4r jag en del av en vr\u00e5lande konsert med skogen som publik. Vi som spelar \u00e4r en och samma r\u00f6st, berusande och l\u00e4tt.<\/p>\n Det \u00e4r f\u00f6rst n\u00e4r jag kommer p\u00e5 id\u00e9n att f\u00f6reviga magin och b\u00f6rjar fumla efter mobilen, som verkligheten successivt uppenbarar sig. Mobilen \u00e4r ju i ytterfacket p\u00e5 v\u00e4skan som \u00e4r p\u00e5 soffan som \u00e4r i mitt rum som \u00e4r. Inte h\u00e4r. Mina fingrar hittar ist\u00e4llet en lampknapp. V\u00e4skan, soffan rummet \u2013 allt blir synligt n\u00e4r lampknappen trycks till. Jag omges av lakan och inte skog. Men Hoffmaestro forts\u00e4tter spela Seize the day<\/em> f\u00f6r klockan \u00e4r sju och jag m\u00e5ste g\u00e5 upp och utanf\u00f6r mitt f\u00f6nster sitter en jamande katt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00c4nnu en fin och regnig dag. Min moster Karin utmanade mig att tipsa om en bok i sju dagar och jag b\u00f6rjar passande nog idag. Linas kv\u00e4llsbok \u00e4r en dagboksroman som baseras p\u00e5 f\u00f6rfattaren Emma Hambergs egna ton\u00e5r. Huvudpersonen Lina delger l\u00e4saren sina verkliga tankar och k\u00e4nslor, s\u00e5dant hon aldrig skulle s\u00e4ga till v\u00e4nnerna som… L\u00e4s mer En bok och en novell<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7,6],"tags":[],"class_list":["post-897","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-lasa","category-skriva"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/897"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=897"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/897\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":900,"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/897\/revisions\/900"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=897"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=897"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=897"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Kattmanipulation<\/h3>\n