![\"\"](\"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/IMG_20191107_205938.jpg\")
<\/a><\/p>\n<\/p>\n
Dag och Natt<\/b><\/p>\n
I begynnelsen satt tv\u00e5 kor p\u00e5 solen. Korna hette Dag och Natt och de jonglerade med jorden och m\u00e5nen. De b\u00e5da himlakropparna var \u00f6de, deras ytor h\u00e4rdades i solens hetta, det vart redan ljus. Och Dag slungade iv\u00e4g jorden med sin svans, s\u00e5 att planeten hamnade i en bana runt sig sj\u00e4lv och runt solen. Och Natt slungade iv\u00e4g m\u00e5nen med sin bakdel, s\u00e5 att ostbollen hamnade i en bana runt jorden. S\u00e5 fick jorden dag och natt. Dag och Natt s\u00e5g att det var gott.<\/span><\/p>\n Dag sade: \u201dVarde vatten!\u201d Och smekte jorden med sin svans s\u00e5 att hav, sj\u00f6ar och vattendrag bildades i dess sp\u00e5r.\u00a0<\/span><\/p>\n Natt sade: \u201dVarde gr\u00f6nt!\u201d Och spottade ut sin halvtuggade mat p\u00e5 jorden s\u00e5 att \u00f6rter, tr\u00e4d och buskar b\u00f6rjade v\u00e4xa.\u00a0<\/span><\/p>\n Detta tog n\u00e5gra miljoner jord\u00e5r.\u00a0<\/span><\/p>\n Natt och Dag satt en stund som \u00e5sk\u00e5dare och s\u00e5g hur livet p\u00e5 jorden utvecklades. N\u00e5gra g\u00e5nger blev de f\u00f6rkylda av stillasittandet, s\u00e5 f\u00f6rkylda att de nyste p\u00e5 jorden s\u00e5 att jorden fr\u00f6s till en sn\u00f6boll. De hoppades att snart f\u00e5 se de f\u00f6rsta korna p\u00e5 jorden, men kor gillar att beta och p\u00e5 en sn\u00f6boll v\u00e4xer inget gr\u00f6nt att beta. Dag och Natt var tvungna att f\u00f6rs\u00f6ka h\u00e5lla sig friska.<\/span><\/p>\n Och de b\u00f6rjade g\u00e5 promenader runt solen. F\u00f6r varje varv s\u00e5g de att jordens inv\u00e5nare blev fler och mer komplexa. Och Natt och Dag spelade fia med knuff. Det var jordens arter de anv\u00e4nde som spelpj\u00e4ser. N\u00e4r en pj\u00e4s knuffades ut, skedde ett massutd\u00f6ende. Den femte g\u00e5ngen detta h\u00e4nde, var det j\u00e4ttelika reptiler som f\u00f6ll offer. Natt fr\u00e5gade: \u201dN\u00e4r kommer korna?\u201d och Dag undrade samma sak. De tv\u00e5 idisslarna fick lov att v\u00e4nta ytterligare n\u00e5gra miljoner jord\u00e5r.\u00a0<\/span><\/p>\n S\u00e5 fick de \u00e4ntligen syn p\u00e5 ett djur som liknade dem sj\u00e4lva och de \u00f6vergick till fia utan knuff. Men djuret de s\u00e5g beta p\u00e5 jorden var mycket st\u00f6rre \u00e4n dem, dess horn var l\u00e4ngre och det saknade talf\u00f6rm\u00e5ga. Dag och Natt f\u00e4ste all sin uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 deras hornb\u00e4rande fr\u00e4nde. \u201dN\u00e4r ska hen b\u00f6rja tala?\u201d fr\u00e5gade de sig. Ungef\u00e4r samtidigt, p\u00e5 ett annat landomr\u00e5de, b\u00f6rjade en l\u00f6jlig, apliknande varelse att g\u00e5 uppr\u00e4tt.<\/span><\/p>\n Dag och Natt f\u00f6ljde deras sl\u00e4ktings utveckling p\u00e5 den bl\u00e5gr\u00f6na planeten. Hur den spred ut sig, hur dess utseende f\u00f6r\u00e4ndrades, hur den \u00f6verlevde. Framf\u00f6r allt hur den l\u00e4t. N\u00e4r skulle den b\u00f6rja tala? De var t\u00e5lmodiga. De v\u00e4ntade i \u00e5rtusenden. De v\u00e4ntade f\u00f6rg\u00e4ves.<\/span><\/p>\n S\u00e5 sm\u00e5ningom syntes deras fr\u00e4nde allt oftare tillsammans med en tv\u00e5bent, p\u00e4lsl\u00f6s filur. Vart kom den ifr\u00e5n? Natt och Dag s\u00e5g vad den h\u00f6ll p\u00e5 med och k\u00e4nde sig lurade. Detta sj\u00e4lviske v\u00e4sen utnyttjade, ja till och med d\u00f6dade, kon f\u00f6r att f\u00e5 mat och v\u00e4rme. Och v\u00e4rst av allt: det kunde tala. Det kunde tala! Varf\u00f6r skulle denna f\u00e5niga nakenapa beg\u00e5vas med en r\u00f6st men inte kon? Var fanns r\u00e4ttvisan?\u00a0<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dHall\u00e5 din lilla tjuv\u201d, v\u00e4ste Dag, \u201dSer du inte att det finns en massa gr\u00f6nt p\u00e5 marken? Det kan du \u00e4ta!\u201d<\/span><\/p>\n Natt t\u00e4nkte h\u00f6gt: \u201dDe kanske inte t\u00e5l lika mycket fibrer som oss?\u201d<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dMen f\u00f6r det beh\u00f6ver de v\u00e4l inte d\u00f6da kor?\u201d Dag st\u00e5ngade i luften, det rykte ur n\u00e4sborrarna.\u00a0<\/span><\/p>\n Och de tv\u00e5 korna best\u00e4mde sig f\u00f6r att h\u00e4mnas p\u00e5 r\u00f6sttjuven. De skulle bara v\u00e4nta ut r\u00e4tt tillf\u00e4lle.<\/span><\/p>\n Det gick n\u00e5gra tusen \u00e5r utan att idisslarna tog ut sin h\u00e4mnd. De var f\u00f6r nyfikna. De framsteg och uppfinningar r\u00f6sttjuvarna gjorde var sp\u00e4nnande att f\u00f6lja. Och Dag hoppades fortfarande att korna skulle f\u00e5 talf\u00f6rm\u00e5ga. Kanske var r\u00f6sten smittsam? Om korna fortsatte leva n\u00e4ra r\u00f6sttjuvarna kanske de tillslut skulle l\u00e4ra sig att prata? Natt hoppades ocks\u00e5. N\u00e4r korna v\u00e4l kunde tala, skulle de ocks\u00e5 kunna \u00e5ka luftballong, \u00e5ka skidor, g\u00e5 ut och dansa, st\u00e5 p\u00e5 scen och sjunga, surfa i v\u00e5gorna, g\u00e5 p\u00e5 restaurang\u2026<\/span><\/p>\n Dag och Natt sneglade ner p\u00e5 sina klumpiga kl\u00f6var. Jo, de f\u00f6rstod nog att fingrar hade m\u00e5nga f\u00f6rdelar. Men r\u00f6sttjuvarna utnyttjade dem inte bara till nyttiga saker. De kunde vara ganska vidriga mot varandra, mot djur, mot v\u00e4xter och naturen. De h\u00f6ll till exempel st\u00f6rre och st\u00f6rre antal kor i f\u00e5ngenskap i mindre och mindre utrymmen, sen d\u00f6dades korna, styckades, processades, levererades, k\u00f6ptes och \u00e5ts upp. Natt och Dag s\u00e5g detta och fr\u00e5n Natts \u00f6gon rann stora t\u00e5rar.<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dHerregud\u201d, sa Natt. Dags \u00f6gon st\u00e4ngdes.<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dVem kallade p\u00e5 mig?\u201d<\/span><\/p>\n De tv\u00e5 korna ryckte till. Dags \u00f6gon \u00f6ppnades. En sk\u00e4ggig r\u00f6sttjuv kom g\u00e5endes mot dem p\u00e5 solen.<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dVar det ni som kallade p\u00e5 mig?\u201d undrade Sk\u00e4gget. Det blev tyst ett \u00f6gonblick. <\/span>Vad har du nu gjort?<\/span><\/i> sa Dags \u00f6gon till Natt.<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dF\u00f6rl\u00e5t, ni kanske inte kan tala? Det l\u00e4t som om n\u00e5gon sade <\/span>Herregud<\/span><\/i> och jag gick i den riktning varifr\u00e5n ljudet kom\u201d.<\/span><\/p>\n Natt blinkade tre g\u00e5nger. \u201dS\u00e5 du heter Herregud?\u201d\u00a0<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dJag \u00e4r Gud Fader allsm\u00e4ktig. Jag \u00e4r skapare av himmel och jord. Mitt namn skall icke missbrukas\u201d.<\/span><\/p>\n Det blev tyst \u00e4nnu ett \u00f6gonblick.<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dNu \u00e4r jag f\u00f6rvirrad h\u00e4r\u2026\u201d Natt ruskade p\u00e5 huvudet.<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dGud Fader allsm\u00e4ktig, menar du att <\/span>du<\/span><\/i> har gjort bollen d\u00e4rborta?\u201d Dag pekade med nosen mot jorden.\u00a0<\/span><\/p>\n Gud Fader allsm\u00e4ktig h\u00f6jde p\u00e5 \u00f6gonbrynen. Sen log han. \u201dOm ni ber till mig skall jag f\u00f6rl\u00e5ta. Om ni lever efter mina bud skall jag fr\u00e4lsa er fr\u00e5n allt ont\u201d. Och s\u00e5 l\u00e4rde han korna n\u00e5got han kallade trosbek\u00e4nnelse, tio regler han kallade budord och en b\u00f6n han kallade Herrens b\u00f6n. Och han sa till dem att man inte ska h\u00e4mnas p\u00e5 sin n\u00e4sta. Amen.\u00a0<\/span><\/p>\n Dag och Natt f\u00f6rstod inte riktigt grejen med hela grejen. Men de f\u00f6rstod att det var riskabelt att fr\u00e5ga. De f\u00f6rstod att de gjorde b\u00e4st i att memorera det som Herregud l\u00e4rt dem. Det fanns dock n\u00e5gra saker de funderade p\u00e5, men de visste inte hur de skulle fr\u00e5ga honom.<\/span><\/p>\n De beh\u00f6vde inte fr\u00e5ga.<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dNi undrar varf\u00f6r m\u00e4nniskan, som lever p\u00e5 jorden, kan tala\u201d. Gud Fader s\u00e5g p\u00e5 Dag och Natt i tur och ordning. \u201dM\u00e4nniskan \u00e4r skapad till min avbild, som man och kvinna. De styr \u00f6ver fiskarna i havet, \u00f6ver f\u00e5glarna i himlen och \u00f6ver alla jordens djur. M\u00e4nniskan uppfyller och dominerar jorden\u201d.<\/span><\/p>\n Varf\u00f6r d\u00e5?<\/span><\/i> sa ingen. Natt och Dag stod och gapade. Efter en stund verkade Herregud vara p\u00e5v\u00e4g att bege sig, han tog ett steg bort\u00e5t p\u00e5 det stora gasklotet.<\/span><\/p>\n \u00a0\u201d\u00c4hum\u201d. Tillsist \u00e5terfick Natt initiativf\u00f6rm\u00e5gan.<\/span><\/p>\n Gud Fader hejdade sig. \u201dJa?\u201d<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dVi har sett att r\u00f6sttju\u2026 m\u00e4nniskorna p\u00e5 jorden h\u00e5ller djur f\u00e5ngna och d\u00f6dar dem. F\u00e5r de g\u00f6ra s\u00e5?\u201d Gud Fader svarade inte omedelbart p\u00e5 Natts fr\u00e5ga. Med blicken bortv\u00e4nd sa han:<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dJag gav dem fr\u00f6b\u00e4rande \u00f6rter och frukt att \u00e4ta\u201d. \u00c5terigen tog han ett steg bort fr\u00e5n korna.<\/span><\/p>\n \u00a0\u201d\u00c4hum\u201d. Nu var det Dags tur.<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dJa?\u201d En tr\u00f6tthet de inte h\u00f6rt f\u00f6rut fanns nu i Herreguds r\u00f6st.<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dVi har sett att m\u00e4nn-i-skor-na p\u00e5 vissa st\u00e4llen p\u00e5 jorden l\u00e5ter kor g\u00e5 fritt, och de \u00e4ter dem inte. Varf\u00f6r?\u201d<\/span><\/p>\n Och Gud Fader t\u00e4nkte och funderade och grunnade.\u00a0<\/span><\/p>\n M\u00e4nniskorna kan v\u00e4nda sig till h\u00f6gre makter n\u00e4r de s\u00f6ker svar p\u00e5 en fr\u00e5ga, men en gud m\u00e5ste g\u00e5 till sig sj\u00e4lv. Gud satte sig ner med hakan i h\u00e4nderna medan Dag och Natt s\u00e5g p\u00e5. Gud tog en bra stund p\u00e5 sig. De b\u00e5da korna v\u00e4nde efter ett tag uppm\u00e4rksamheten till jorden. De s\u00e5g betande kor, glada kor, galna kor, ledsna kor, inst\u00e4ngda, fastbundna, magra, feta, missbildade, skadade, d\u00f6dade, styckade, malda, tillagade. Alla var de stumma. Det var m\u00e4nniskorna som r\u00e5dde, som best\u00e4mde, som uppfann, som verkade, byggde, monterade, skrev, signerade, utnyttjade, d\u00f6dade, krigade, br\u00e4nde, pl\u00f6jde, krossade, f\u00f6rst\u00f6rde, pratade, tjatade, sj\u00f6ng. Var fanns r\u00e4ttvisan?<\/span><\/p>\n Dag fr\u00e5gade Gud, Gud fr\u00e5gade sig sj\u00e4lv, och Gud svarade.<\/span><\/p>\n Han hade kunnat s\u00e4ga som det var. Att det fanns m\u00e4nniskor, fler \u00e4n vad han ville erk\u00e4nna ens f\u00f6r sig sj\u00e4lv, som inte trodde p\u00e5 honom. Att vissa av dem dyrkade andra gudar och gudinnor och s\u00e5g kon som helig. Att kon enligt dem d\u00e4rf\u00f6r inte skulle \u00e4tas.<\/span><\/p>\n Han hade kunnat s\u00e4ga att det fanns likheter, fler \u00e4n vad han ville erk\u00e4nna ens f\u00f6r sig sj\u00e4lv, mellan olika trosuppfattningar och den som dyrkade honom. Att vissa m\u00e4nniskor ans\u00e5g att det gick att tro p\u00e5 flera saker. Att bland dem som trodde p\u00e5 honom, fanns det olika tolkningar av hans ord. Att det var ett kolossalt r\u00f6rigt och kr\u00e4vande arbete att avg\u00f6ra vilka som kunde anses som r\u00e4ttm\u00e4tigt troende, vilka som efter jordelivet skulle f\u00e5 ett evigt liv i himmelriket. Om m\u00e4nniskorna bara visste hur sv\u00e5rt de gjorde det f\u00f6r honom!\u00a0<\/span><\/p>\n Han hade kunnat s\u00e4ga att hans existens var beroende av m\u00e4nniskornas tro.<\/span><\/p>\n Gud reste sig upp, gick fram till Natt och Dag.\u00a0<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dDe \u00e4r allergiska mot kor\u201d, sa han till korna. Sen klappade han dem p\u00e5 halsen och gick sin v\u00e4g. <\/span>R\u00f6r mig inte utan lov<\/span><\/i> sa ingen.<\/span><\/p>\n Natt och Dag var inte dumma. De gl\u00f6mde inte. Men de idisslade bara mat. Visste knappt vad \u00e5ngest var, \u00e4n mindre skam. S\u00e5 fort Herregud var utom h\u00f6rh\u00e5ll, sneglade de mot varandra och det tog bara n\u00e5gon sekund innan de brast ut i \u00c5rmiljonens Skratt.<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dVilken t\u00f6nt\u201d, sa Dag n\u00e4r de h\u00e4mtat sig.<\/span><\/p>\n \u00a0\u201dSka vi spela fia?\u201d sa Natt.<\/span><\/p>\n Dag nickade. \u201dMed knuff\u201d.<\/span><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" D\u00e5 var det dags att l\u00e5ta er l\u00e4sa mitt senaste arbete i skrivarkursen, en parafras p\u00e5 den kristna skapelseber\u00e4ttelsen. Jag s\u00e4ger inte mer \u00e4n s\u00e5, texten f\u00e5r tala f\u00f6r sig sj\u00e4lv. Trevlig tisdag! Dag och Natt I begynnelsen satt tv\u00e5 kor p\u00e5 solen. Korna hette Dag och Natt och de jonglerade med jorden och… L\u00e4s mer En parafras<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-2035","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-skriva"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2035"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2035"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2035\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2036,"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2035\/revisions\/2036"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2035"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2035"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fingerverk.se\/fingerverk\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2035"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}